Make your own free website on Tripod.com

ÄLVKARLEÖ BRUKS HISTORIA


JÄRNSTÄMPEL

Bilder från ett vallonbruk


Sidan reviderad 2001-12-28 bl.a. med fler bilder.
Länken "BERÖMDHETER" ny 2001-01-03(GE)
Länken "BRUKET" 1931 ny 2002-05-05.(GE)
Länken "NYKTERSHETSLOGEN" ny 2002-05-05.(GE)
Ny gästbok, aktualisering om klockstapeln. 2005-08-14 (GE)


FastCounter by bCentral
BILDER
MERA BILDER
PRODUKTER
KARTOR
LANFORSENS KRAFTVERK
OMGIVNINGARNA
BERÖMDHETER
BRUKET 1931
NYKTERHETSLOGEN
BYABLADET- EN TIDNING OM ÄLKARLEÖ IDAG
GÄSTBOKEN!
E-post till Gunnar Ericsson
Denna sida kom ursprungligen till för att göra gamla bilder tillgängliga för flera intresserade. De bilder som fanns på hembygdsföreningen om Älvkarleö reproducerades och utgör grunden för denna sida. Även en hel del andra bilder har använts, liksom muntliga källor. Formell källförteckining finns i slutet på sidan.


ÄLVKARLEÖ BRUK


Grundadaes under åren 1659-1662. Järnframställning av primitivare slag förekom dock avsevärt tidigare här som på andra håll i landet.
Öhn som platsen kallades på den tiden var inte mycket befolkad. Det talas om några få hemman, en skvaltkvarn och ett vrakhus för laxfångst.
Att Öhn varit tidigt befolkad visar också det fynd som gjordes på 1800-talet när man skulle bygga en bagarstuga på Näbben. Man fann då vid grundläggningen en hällkista av flata hällar på högkant med en häll som tak. Där fanns skelettdelar och en lerhruka men allt kastades i oförstånd bort.
CLAES DEPKENGrundaren till Öhns bruk hette Claes Depken och han var född i Västerås år 1627. Depken var av borgarsläkt och hade tidigare tjänstgjort vid Stora Kopparberget i Falun.
Depken såg under 1650-talet möjligheten att starta en järnframställning någonstans i Dalälvens nedre lopp. Orsaken till detta var den rikliga tillgången på malm, skog och vattenkraft.
".....hafver jag undertecknade varit vedh Elfkarleby 1/2 mihl ofvanför laxfisket, och ther besichtat strömmen, hvarest han utfaller i några grenar, och kallas på then ort Drakesteens ström som till ett hammarställe helt beqväm finnes... finnes strömmarna till allae mått tienlige och capable, att ther utan någons präsiudits eller förfång, byggies kann, ähr ther skog af myckenhet som den Wärken befordrades varder.
Oloff Larsson"

Så står det i utlåtandet över bergmästarundersökningen som dateras den 22 februari 1659. Redan den 28 februari lämnade då Claes Depken in en ansökan om att "I Drakenääs en hammar.... driva, bruka och så länge han ock kunna hålla dhe Wärcken gående och vid macht"
SMEDEN ULRIK KINNTillsammans med David Leijel, en köpman från Stockholm lät han bygga Älvkarleö bruk och inte långt därefter Harnäs bruk. David Leijel var född 1621 i Aberbrothock i Skottland och hade tillsammans med sina bröder kommit till Sverige 1638.
Under 1670-talet medverkade Depken till uppförande av en masugn i Hyttön samt Axmar bruk i Gästrikland samt Galtströms bruk i Medelpad.
Som var vanligt på den tiden beviljades bruket frihet från tionde och hammarskatt m.m. under 4 år efter brukets igångsättning.
Även bruksfolket befriades från "utskrifning och annat som bergsprivilegium innehålla och mäla".
När kriget mot Danmark bröt ut 1675 konstaterades snart att den flotta som Karl XI skickat i strid var dåligt rustad och bland annat saknade stora ankare. Depken åtog sig att i Älvkarleö bruk smida de ankare som flottan behövde.
Tidigare hade ankare smidits för hand vilket varit besvärligt och begränsat ankarens storlek. Depkens idé var att i stället smida ankaren under vattenhammare.
Redan 1676 kunde han leverera 12 ankare på prov. Provet utföll bra och för denna bedrift adlades Depken och han antog raskt namnet Anckarström.

VALLONSMEDDet lyckade resultatet med ankarsmidet i Älvkarleö bruk gjorde att det kom order från kung Karl XI att tilldela Anckarström rättigheten till strömmen i Söderforsen i Dalälven.
Detta gav upphov till långvariga rättsliga processer med ägaren till Untra gård, Johann Leijonkrona, som starkt motsatte sig detta.
Arbetena med anläggandet av Söderfors bruk blev därmed starkt försenade.
Parterna försonades i och med att Anckarströms styvson gifte sig med Leijoncronas dotter.


BRUKSRÖRELSEN
HAMMARDAMMENEfter uppförandet av den första hammaren 1659, följde i rask takt byggnationen av den nedre hammaren och inte långt därefter masugnen på Masugnsholmen.
År 1726 brann masugnen ner till grunden och byggdes aldrig upp igen utan Älvkarleö bruk försörjdes med tackjärn från Hyttöns masugn som byggts 1664.
Bruket undgick att förstöras víd ryssarnas härjningar 1719 då de av rådiga bruksbor hejdades vid Västanån. År 1748 erhöll man privilegium att bygga två manufaktuthammare, en plåthammare och en stålugn.

ERIK GRUFMANEn annan milstolpe i brukets historia är införandet av Lancashiresmidet vilket skedde 1831 och då var man först i landet. På 1870-talet byggdes smältsmedjan om och en ny brännstålsugn installerades. För detta nya brännstål blev Älvkarleö bruk mycket uppmärksammat, även internationellt.
Maskinerna i bruket drevs ända fram till 1800-talets slut med underfallsvattenhjul. Vattenhjulen ersattes efter hand med riktiga vattenturbiner med direkt drift. Därefter följde en period av elektrifiering. Denna var inte helt utbyggd förrän 1930.
Mellan 1920 och 1922 låg järntillverkningen helt nere men den återupptogs 1922 för att läggas ner för gott 1924. Efter 1924 fanns endast järnmanufakturen och fjädertillverkningen kvar

Fjädertillverkningen var igång brukets livstid ut d.v.s. till 1972 då all tillverkning upphörde. De av personalen som så önskade fick då anställning i Storas massafabrik i Skutskär. VALLONSMEDJANEfter stängningen av fjäderverkstaden 1972 har flera försök att starta annan industri i lokalerna gjorts, dock utan någon större framgång.
Bland annat gjordes en stor satsning för att få igång en mineralullstillverkning på 1980-talet. Efter en tids produktion lades dock även den tillverkningen ner.

FJÄDERVERKSTADEN Älvkarleö bruk har genom åren haft många olika ägare. Bland de mera namnkunniga är grundaren, Claes Depken, medlemmar ur släkten Leijel, Tottie och Tamm samt grosshandlare Carl Östberg från Gävle.

ARBETSLAG Från 1873 ägdes bruket av Söderfors bruk och i och med Bergslagets övertagande av Söderfors bruks aktier kom Älvkarleö bruk 1918 i Stora Kopparbergs Bergslags AB.s ägo.

Till sidans början
Sågverksrörelsen
SÅGVERKSINTERIÖITvå vattendrivna sågkvarnar anlades redan i slutet av 1600-talet. Den ena ägdes av Älvkarleö bruk och den andra av fru Agneta Horn. Efter Agneta Horns död övergick denna såg i hennes änkling greve Fabian Wredes ägo. Denna såg revs dock så vitt man vet före år 1748.
Brukets såg bestod i början av 1800-talet av en sågram och den nyttjades främst för att försörja bruket med dess behov av virke.
År 1887 byggdes en ångsåg som drevs av en ångmaskin på 40 hästkrafter. Brukets gamla såg brann ner till grunden 1896. Den byggdes inte upp igen utan all sågning därefter fick ske i ångsågen.
Sågverksrörelsen drevs i ökande omfattning fram till 1907 då all brukets sågning överfördes till den då nyanlagda rationella sågen i Skutskär. Denna såg hade anlagts 1868 av firman Astrup och Sörensen.

Till sidans början

Samhället
BRUKSGATANSamhällsservice till de boende i bruket utvecklades efter hand i många avseenden tidigt i jämförelse med andra bruk.
Arbetarnas bostäder var enkla och trånga och ägdes av bruket.
Utefter Bruksgatan fanns små röda stugor med två lägenheter i varje stuga. Lägenheterna bestod av ett rum och kök. Familjerna var ju dessutom ofta barnrika.

BRUKSGATAN De flesta familjerna hade en ko och en gris till självhushållet. Man odalde också till husbehov, mestadels rotfrukter och potatis. Ett omfattande fiske bidrog till försörjningen. Inkokt braxen sades vara en delikatess.

UTFLYKT Den enkla tillvaron som för många var riktigt torftig med mycket och hårt arbete, sjukdomar och i förtid utslitna kroppar gjorde att varje tillfälle till omväxling och fest togs tillvara.
Midsommaren var ett sådant tillfälle. Bröllop ett annat. Fanns det inte sådana naturligt bra anledningar till fest så räckte det ibland med bra väder. Vevgrammofonen var populär trots att det inte var många som hade råd att skaffa en sådan. På bilden syns bl.a. medlemmar av släkten Siljeholm.

GAMLA SKOLANSkolväsendet
En skola inrättades redan 1784 i en av flyglarna till brukskontoret.
1824 gjorde en donation det möjligt att starta en s.k. Lancasterskola. Lancastermetodiken byggde på att äldre duktiga elever blev s.k. monitörer, en sorts hjälplärare. Läraren förhörde de olika monitörernas grupper och gav nya uppgifter. Detta möjliggjorde att en lärare kunde ha många elever.
Enligt denna donation utfäste sig Älvkarleö bruk att årligen till skolbarnens utbildning betala 100 riksdaler banco.
År 1877 inrättades en särskild småskola i bruket.
År 1880 inrättades den första fortsättningsskolan inom socknen i Älvkarlö bruk och den första slöjdskolan för gossar startade 1883 och en slöjdskola för flickor 1885.
Redan 1909 startade disponent Erik Johan Ljungberg en husmodersskola som drevs vidare till 1939. Den var inrättad på Nygård. Ett lokalt bibliotek startades av ABF 1930. Det var inrymt i samlingslokalen på Fjädervägen.

Sjukvård
Söderfors bruks läkare flyttades över till Älvkarleö bruk 1882 och bodde den första tiden på Nygård.
Apoteket öppnade i början av 1880-talet i östra herrgårdsflygeln men 1883 uppfördes en speciell apoteksbyggnad som år 1890 byggdes om till läkarbostad för bruksläkaren.
Handel
Älvkarleby marknad vid midsommar och brittmässan var omtyckta och välsedda. Efter hand urartade de dock och som det står i ett sockenstämmeprotokoll till"ett lumpet tillhåll för några Wästgötahandlare, idkare av olovliga spel och krögeri m.m. och dylikt" och på 1830-talet indrogs marknaderna av detta skäl.
Handelsrörelse startade tidigt i brukets rättares regi. Efter att ha drivits i privat regi 8brukets rättare)övertogs Brukshandeln 1875 av bruket och Brukshandeln drevs som en filial till Söderfors brukshandel. Efter hand öppnades också en kooperativ butik.
Dessutom förekom en livlig ambulerande handel. Matvaror som strömming, sill, ägg och potatis såldes på det viset. Bryggaren kom en gång i veckan med pilsner och svagdricka. Dessutom kom resande i korta varor med väskor fulla av lockande produkter. Försäljarna sågs som ett trevligt omväxling i vardagen och de kunde ofta berätta nyheter från grannbyarna.
Butikerna i Bruket hölls öppna så länge bruksdriften var igång men servicen minskade efter hand som bruksrörelsen stängdes för att i samband med nedläggningen helt stänga.
BRANDSTATIONBruket svarade också för annan samhällsservice som brandbevakning och släckning.
Även en gemensam tvättstuga uppfördes. Till denna kom ännu i början av 1970-talet familjer från angränsande samhällen för att få sina kläder tvättade till ett lågt pris.

Tills sidans början


BETYDANDE BYGGNADER
HERRGÅDEN En herrgård var byggd ungefär på den nuvarande herrgårdens plats. Den återfinns på en karta från 1697. Den beboddes då av Catharina Ehrencrona som var styvdotter till Claes Depken.
Den nuvarande herrgården uppfördes under 1700-talet. De två flyglarna är byggda 1789-1810.
Huvudbyggnaden fick sitt nuvarande utseende 1872. År 1872-1873 anlades den engelska parken och arkivbyggnaden byggdes 1890-1891.
På Masugnsholmen bakom herrgården anlades på 1700-talet en trädgård som blev en av brukets sevärdheter och som sköttes med stor omsorg. Där odlades för den tiden så ovanliga frukter som persikor och vindruvor. Numera är herrgården Sveriges lottakårers rikskursgård. Där bedrivs en omfattande kurs- och konferensverksamhet också till andra kunder än lottorna.

HUSMODERSSKOLA PÅ NYGÅRDNygård som uppfördes 1697-1701 bodde först fru Anna Odelstierna som var sondotter till David Leijel och som var född på Öhn.
Byggnaden omnämns då som bokhållargård och har senare varit bl.a läkarbostad och husmodersskola.
Olika medlemmar av släkten Leijel bodde på Nygård till 1872. Därefter hyrdes den ut till privatpersoner under lång tid. Mellan 1940 och 1947 var Nygård sommarlovskoloni för barn från Falun.
Nygård byggdes till under 1950-talet med en utbyggnad i en våning mot Dalälven.
Idag ägs, förvaltas och drivs Nygård av Älvkarleö Folketshusförening som ett Folketshus.
Huset används som möteslokal, för solarie och gym samt för uthyrning till privata fester. Älvkarleö Idrottsförening driver också en välbesökt ungdomsgård helt på ideell bas.

1924 ÅRS SAFT OCH SYLTPå husmodersskolan på Nygård fick traktens flickor lära sig allt som en duktig husmor borde kunna. Laga mat och ta vara på råvarorna, odla till husbehov, klädvård och annan hemvård.
Sommarens skörd förvandlades till burkar och flaskor med saft och sylt.

KONTORSDAMMENFörvaltarbostaden (numera Bruksgården) byggdes 1697 i en våning och där bodde bruksförvaltare Petter Leijel. De fina flyglarna byggdes vid tiden för brukets tillkomst.
Huvudbyggnaden har i slutet av 1800-talet byggts på med en våning.
Huset användes både som förvaltarbostad och brukskontor.
I modern tid har huset i olika omgångar använts av rörelseidkare som värdshus och restaurang. Dock utan någon större framgång. På senare tid har huset fått ny ägare och där bedrivs nu behandling av alla slags missbrukare.

KLOCKSTAPELNKlockstapeln eller klockhuset, som den egentligen borde kallas eftersom den aldrig haft någon religiös funktion för byborna, var troligen redan från början snickarverkstad och senare även elverkstad. Den byggdes troligen på 1770-talet. På huset står det karakteristiska klocktornet med klockan som har inskriptionen:
"ÖHNS BRUK
THOMAS TOTTIE
ÅR 1773
GUTEN AV GERH. MEYER I STOCKHOLM"
Klockstapeln har även fungerat som uppehållsutrymme för bönder som med sina hästar kom långväga ifrån för att mala säd i den närbelägna kvarnen. I modern tid har den också varit försäljnings- och utställningslokal för konst och konsthantverk.
Numera ägs och förvaltas den av Älvkarleö Idrottsförening som avser att rusta upp den och göra en samlingslokal med möjlighet till såväl fasta som ambulerande utställningar av skilda slag.
Från klockstapeln läses kl 24.00 varje årsskifte Tennyssons "Nyårsklockorna". Efter följer ett mäktigt fyrverkeri.
En av brukets nya traditioner.
Klockstapeln har med ideella krafter och med ekonomiskt stöd bl. a. från Länsstyrelsens kulturmiljöenhet rsutats, framför allt exteriört, med nya bärande delar för balkong och torn nytt tak m.m. Dock kvarstår behovet av invändig upprustning.
Till sidans början

FOLKRÖRELSERNA
NYKTERHETSLOGEN Folkrörelsearbetet startade tidigt i bruket. Redan 1882 bildades t.ex. IOGT-logen Elfkarlen och den följdes snart av andra nykterhetsloger. En hel del rivalitet om själarna mellan de olika logerna förekom. Det var IOGT, NTO och TA-rörelsen som stred om intresset från befolkningen.
Mellan 1882 och 1930 har det i bruket funnits 9 olika loger om man även räknar in de ungdomsklubbar som fanns.
Dessa föreningar var mycket aktiva. Av protkollsböcker kan man se att det vanliga var att man hade möte varje söndag kväll. Den tidens folknöje.

Av fackföreningarna var det Svenska metallindustriarbetarförbundet som var tidigast ute. Man bildade sin avdelnin 181 redan år 1907.
MÄSSINSBLÅSORKESTERNSvenska missionsförbundet startade sin församling 1877 och den var verksam i bruket till 1969.
Vissa politiska föreningar har under perioder haft speciella avdelningar eller föreningar i bruket. Kommunistiska arbetarkommunen som verkade mellan 1920 och 1962 var en sådan.
Älvkarleö Idrottsförening startade 1933 och är ännu idag mycket aktiv och ägnar sig idag också att bygdebevarande aktiviteter. Inköpet av klockstapeln och dess upprustning är ett exempel på deetta.

SAMLINGSLOKAL FRÅN 1900Musiklivet frodades i bruket. Älvkarleö Musikkår startade redan 1890.
En förutsättning för ett så aktivt folkrörelsearbete var då som nu en bra lokal att träffas i. Bruket lät bygga en lokal som rymde 115 personer redan år 1900. Denna användes flitigt.


Älvkarleö bruk har under olika tider verkat under flera olika namn bl.a. Öhns Bruk, Elfkarleby Bruk, Elfkarleby Wercken, Elfkarleöns bruk, Elfkarleö Bruk m.fl. Till sidans början
KÄLLOR
Älvkarleby, en hembygdsbeskrivning. A.N. Sandén
Älvkarleö bruk. Historik. E. Liljeroth 1931
Östan och västan om ån. Älvkarleby kommun
Reproduktioner av foton från Älvkarleby hembygdsförening. Gunnar Ericsson.
Bilder från Lanforsens kraftverks arkiv

E-POST TILL GUNNAR ERICSSON